DAG 1 I NEW YORK
11:31•
2020-03-14•
Middagstips och Recept
Innan jul planerade jag och min väninna Gunilla von Platen en resa till New York och i fredags förra veckan var det dags för avfärd.
Flyget gick vid 10 vilket är en perfekt tid att resa på. Jag är sjukt punktlig och överdriver alltid när det gäller att komma i tid för resor.
Jag strosar hellre runt i lugn och ro och köper lite roliga magasin på flygplatsen än att komma springandes med andan i halsen.
Avfärd mot Nevvan
Varje resa börjar med en måltid uppe på Pontus Fritiofs restaurang som också är American Express Lounge på Arlanda.
En av anledningarna till att jag har Amex är loungerna och reseförsäkringen. Den är outstanding och den har jag fått användning av många gånger. Bland annat när Amina blev allvarligt sjuk i Kapstaden.
Frukost på American Express Lounge By Pontus
Flygresan gick superbra och vi tog en Uber från Newark till NoMad där vi hade bokat vårt hotell.
När vi kommer in på rummet möts vi av två goodiebags på sängen och det är min underbart fina vän Krister (som bott i New York i 25 år) som varit på hotellet och lämnat dom.
Hur himla gulligt är inte det?
Han bor i Tribeca och är en ganska uppbokad man men har ändå tagit sig tid för att fixa två jättefina goodiebags och lämnat dom på vårt hotell.
Världsklass nivå på kompis.
Goodiebag by Krister
När vi checkade in ringde jag till Krister och Yasmine som båda var på väg mot vårt hotell fast från olika håll.
Yasmine, hennes bästis Vickan och Nicolas (som också råkade vara på besök i New York) kom från Upper West och Krister från längst ner i Tribeca (NY Skåne typ) och alla anlände precis när vi klev ut från hotellet.
Det blev jordens kramkalas.
Kramfest. med mellandotter
Long time no see.
Long time no see
Vi tog en promenad i det vackra vårvädret och började med en stark kaffe för att inte somna. Här kollar vi in alla orädda ekorrar som springer i massor i alla parker.
Söta men lite äckliga också.
Min BFF Krister, Yaz, Nicolas och Gunilla
Man har väl hatt när man är utomrikes?
Man ska ju passa på att vara en sån man verkligen inte är annars.
Min älskade anorak från Bitte Kai Rand kom väl till användning i Nevvan.
Promenad i vårsolen med Yaz BFF Vickan
Efter kaffet tog Yaz oss till hennes favorit mexikanska restaurang som jag tyvärr inte minns namnet på.
Här står denna glada tjej och hackar avokado med två skedar som sig bör.
Inget barnmatsmospuré här inte.
Mexikanska är aldrig fel
Superhärligt ställe och jag inser att jag kan skapa irritation eftersom jag inte kan skriva ut vad stället heter.

Yaz fick beställa åt oss och dessa två kolvar kan vara det godaste jag ätit i livet.
Ska bara äta majs såhär i framtiden. Smör och salt känns så 94 efter detta.
Dödens gott
Vi fick 3 skålar guacamole. Om jag fick bestämma så skulle det vara det enda jag åt morgon-kväll.
Fiesta forever
Yaz beställde denna soppa till mig och den var så stark att jag nästan behövde läggas in.
Stark men god.
Starkaste soppan jag ätit
Efter middagen tog vi en låååång promenad tills det blev dags för Krister att avvika söderut mot Tribeca.
Promenad i den stora staden.
Jag är så glad att jag inte försökte spela tuff och ha med mig några högklackade Rodebjer stövletter utan fotriktiga promenadskor.
New York är en gå stad och för att överleva behöver man ha sköna skor.
Hemgång vid skymning
Vid skymning vände vi hemåt mot hotellet och gjorde allt för att somna.
Båda två vaknade vid 02.00 och ville gå upp och äta frukost. Detta bekämpade vi och satsade på att somna om med blandad framgång.
Mitt första sms på morgonen var från Yaz:
DU GLÖMDE MINA TABLETTER!
Men icke. Mum of the year har inte glömt hårtabletterna och dessutom fick jag en påminnelse från vår frisör Bobby dagen innan jag åkte.
Det enda Yaz bad mig ta med från Sverige
Nu ska jag svara på 97649202022026 mail.
Ha en fin dag och berätta gärna vad som händer i din lördag och viktigast av allt:
Vad blir det till middag?
Kramar, Doreen
Flyget gick vid 10 vilket är en perfekt tid att resa på. Jag är sjukt punktlig och överdriver alltid när det gäller att komma i tid för resor.
Jag strosar hellre runt i lugn och ro och köper lite roliga magasin på flygplatsen än att komma springandes med andan i halsen.

Varje resa börjar med en måltid uppe på Pontus Fritiofs restaurang som också är American Express Lounge på Arlanda.
En av anledningarna till att jag har Amex är loungerna och reseförsäkringen. Den är outstanding och den har jag fått användning av många gånger. Bland annat när Amina blev allvarligt sjuk i Kapstaden.

Flygresan gick superbra och vi tog en Uber från Newark till NoMad där vi hade bokat vårt hotell.
När vi kommer in på rummet möts vi av två goodiebags på sängen och det är min underbart fina vän Krister (som bott i New York i 25 år) som varit på hotellet och lämnat dom.
Hur himla gulligt är inte det?
Han bor i Tribeca och är en ganska uppbokad man men har ändå tagit sig tid för att fixa två jättefina goodiebags och lämnat dom på vårt hotell.
Världsklass nivå på kompis.

När vi checkade in ringde jag till Krister och Yasmine som båda var på väg mot vårt hotell fast från olika håll.
Yasmine, hennes bästis Vickan och Nicolas (som också råkade vara på besök i New York) kom från Upper West och Krister från längst ner i Tribeca (NY Skåne typ) och alla anlände precis när vi klev ut från hotellet.
Det blev jordens kramkalas.

Long time no see.

Vi tog en promenad i det vackra vårvädret och började med en stark kaffe för att inte somna. Här kollar vi in alla orädda ekorrar som springer i massor i alla parker.
Söta men lite äckliga också.

Man har väl hatt när man är utomrikes?
Man ska ju passa på att vara en sån man verkligen inte är annars.
Min älskade anorak från Bitte Kai Rand kom väl till användning i Nevvan.

Efter kaffet tog Yaz oss till hennes favorit mexikanska restaurang som jag tyvärr inte minns namnet på.
Här står denna glada tjej och hackar avokado med två skedar som sig bör.
Inget barnmatsmospuré här inte.

Superhärligt ställe och jag inser att jag kan skapa irritation eftersom jag inte kan skriva ut vad stället heter.

Yaz fick beställa åt oss och dessa två kolvar kan vara det godaste jag ätit i livet.
Ska bara äta majs såhär i framtiden. Smör och salt känns så 94 efter detta.

Vi fick 3 skålar guacamole. Om jag fick bestämma så skulle det vara det enda jag åt morgon-kväll.

Yaz beställde denna soppa till mig och den var så stark att jag nästan behövde läggas in.
Stark men god.

Efter middagen tog vi en låååång promenad tills det blev dags för Krister att avvika söderut mot Tribeca.

Jag är så glad att jag inte försökte spela tuff och ha med mig några högklackade Rodebjer stövletter utan fotriktiga promenadskor.
New York är en gå stad och för att överleva behöver man ha sköna skor.

Vid skymning vände vi hemåt mot hotellet och gjorde allt för att somna.
Båda två vaknade vid 02.00 och ville gå upp och äta frukost. Detta bekämpade vi och satsade på att somna om med blandad framgång.
Mitt första sms på morgonen var från Yaz:
DU GLÖMDE MINA TABLETTER!
Men icke. Mum of the year har inte glömt hårtabletterna och dessutom fick jag en påminnelse från vår frisör Bobby dagen innan jag åkte.

Nu ska jag svara på 97649202022026 mail.
Ha en fin dag och berätta gärna vad som händer i din lördag och viktigast av allt:
Vad blir det till middag?
Kramar, Doreen
6
dark web links darknet drug store darknet market links
[…] slog det mig att jag inte flugit sen jag och min vän Gunilla hälsade på Yasmine i New York. (läs inlägg här). Så mycket som har hänt sen […]
"Svensk moussaka" är det bara potatis i. Skiva potatis varvad med köttfärs. Gud förbjude om jag skulle försökt få ner den aubergine som sig bör. Då hade det inte räckt med mitt långa tålamod och väna personlighet... LegendarErika hade varit ett minne blott :)
Vad är det med aubergine som folk inte förstår? Min dotter är likadan, auberginrasist. Vi har liksom rötter från Mellanöstern, hon fattar inte att vi är skapta att älska aubergine. Kan det komma med långast ihopväxta frontallober? Heja dig och mig hur som helst
Middag blev till familjens stora förtret "Svensk Moussaka". Ingen ville ha det, ingen skulle tycka att det var gott, men jag stod på mig. Jag fick till och med den stora potatismotståndaren i familjen att skala potatis ur en påse stor nog till att räcka grannhusen med. Det grymtades, suckades och muttrades från husets alla håll medan jag stod där vid spisen, spelade musik och log med mitt vänaste leende. Jag dukade, till alla fyra även de som protesterade mest, gjorde ordning en fräsch sallad och satte fram Moussakan rykandes direkt från ugnen. Mozzarellan slingrade sig vackert under sleven när jag (fortfarande log med mitt blida leende) la upp maten på tallrikarna. De tittade på mig men undran och en aning irritation. Jag varnade dem att det kunde vara alldeles för varmt och alldeles för gott för att skyffla in allt för fort. Efter fem minuter åt de med förundran och glädje. Jag, som den timida person jag är, påpekade inte "VAD VAR DET JAG SA" jag bara fortsatt le det snällaste jag hade..
Vilken legendar du är! Inte bara för att du stod på dig utan att du klarade av att inte säga "Vad var det jag sa". Alla dessa menymotståndare får laga maten själva här hemma. Lagar jag mat så vill jag inte bara att alla uppskattar det utan jag ser gärna att man initierar en resning av en bronsstaty av mig någonstans nära vårt hus eller gatan vi bor på. Jag hejar på dig och Moussaka är det godaste jag vet. Vad är en svensk Moussaka? Have a good one, kram Doreen
Ni ser ut att ha så mysigt 😍💕 hälsa från mig ❤️
Tack älskling! Jag gjorde succé när jag kom med dina produkter. Det är hårdvaluta på dom i New York
Tusen tack 🙏 wow det bästa positiv blogg på länge jag har läst
Tack snälla, det var ett fint betyg. Ha en underbar söndag kramar, Doreen